Vad händer om man fastar en dag
Förr förknippades fastan främst med inslag i olika religioner, men har också använts som reningskur inom alternativmedicinen sedan lång tid tillbaka. I dag, däremot, har fastan blivit en livsstil hos allt fler.
Långa fasteperioder – 24 timmar eller längre
Dels kan det handla om att man inte äter något alls utan bara dricker, dels kan det vara så kallad periodisk fasta då man låter kroppen vila från fast föda ett visst antal timmar per dygn eller reducerar antal kalorier ett par dagar i veckan, säger Kerstin Brismar, professor i endokrinologi och diabetesforskning vid Karolinska Institutet. Många av dagens välfärdssjukdomar hänger intimt samman med vår kost och sedan åttiotalet har vi generellt ökat vårt kaloriintag med omkring till kalorier per dygn.
Detta sammantaget har förstås påverkan på vår kropp och hälsa, så att ett mindre kaloriintag gynnar hälsan är inte särskilt konstigt, menar Kerstin Brismar. Om du är frisk kan det med andra ord vara nyttigt att fasta. Och flera studier har slagit fast att om man periodvis låter magen vila från mat kan blodsockret stabiliseras, blodtrycket och kolesterolvärden gå ner och även risken för hjärt-kärlsjukdom och demens kan minska.
Likaså kan lättare former av psykisk ohälsa bli bättre av att minska kaloriintaget. Fasta gör så att cellerna stressas till att ställa in sig på reparation och förnyelse, vilket skyddar mot många sjukdomar. Man har också sett att en strikt diet hos diabetiker kan leda till att egen insulinproduktion räcker för att få ett bra blodsocker. Men trots många hälsofördelar ska vissa personer inte fasta.
Periodisk fasta: vad händer i din kropp när du inte äter?
Är du äldre eller har vissa former av cancer, hjärt- eller lungsjukdom är det heller inte att rekommendera. Då behöver du få i dig tillräckligt med proteiner och näringsämnen för att kroppen ska orka fungera, säger Kerstin Brismar. Generellt tycker hon att man ska se över sin kost och försöka få i sig mer grönsaker, inklusive baljväxter eftersom det som kommer från växtriket innehåller fibrer som gynnar tarmfloran och infektionsförsvaret.
Många bör därför få i sig mer baljväxter. Att vattenfasta — det vill säga att du inte intar något annat än vatten under ett par dagar upp till en eller flera veckor — har blivit alltmer populärt. Men kan det verkligen vara så bra?
Eftersom hjärnan främst använder kolhydrater som bränsle börjar kroppen i stället bilda ett reservbränsle, ketonkroppar, från kroppens fettreserver. På så sätt sparas proteiner i musklerna från att användas som bränsle. Denna svältanpassning går initialt ganska snabbt, men är inte fullt utvecklad förrän efter cirka tre till fyra veckors svält.
Vattenfasta innebär därför en förlust av både muskler och fett, säger Ola Wallengren, överdietist och medicindoktor på enheten för klinisk nutrition på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vilket inte är positivt. Särskilt inte om du upprepar fastan flera gånger. Det har alltså inte bara möjliga hälsofrämjande effekter, utan det finns också negativa aspekter, säger Ola Wallengren.
Han menar att det sannolikt inte är säkert för någon som är underviktig att vattenfasta en längre tid.
Så påverkar fasta fysiologi och hormoner
Och att hålla på att fasta i 30 dagar eller mer som smal, eller om man har någon sjukdom, är inte helt ofarligt. Dock påpekar han att man kan få brist på viktiga ämnen såsom fosfor, magnesium, kalium och tiamin. Den här risken kan minimeras om du sakta trappar upp med att äta när du är klar med vattenfastan. Man har olika teorier varför det är så. Cellcyklerna kan förändras på ett positivt sätt, man ser mindre oxidativ stress.
Ja, det finns flera möjliga teorier, men i slutändan är det inte visat att det fungerar på människan, säger Ola Wallengren. Studier visar alltså att ett periodvis minskat kaloriintag är gynnsamt för hälsan för den som är frisk. Men om någon typ av fasta skulle vara bättre än andra går det i dagsläget inte att säga. Det handlar nog främst om att många äter alldeles för mycket när de väl äter.
Vi ska komma ihåg att allt man stoppar i sig från Det vi stoppar i oss på kvällen i kaloriväg, såsom vin, öl, söta drycker, mat och snacks hamnar i fettväven, vilket i sin tur på sikt kan leda till hjärt-kärlproblem och typ 2-diabetes, säger Kerstin Brismar.