eyebull.pages.dev


Bräckt i järn

Stenfors var ett järnbruk i Tingsås socken , Tingsryds kommun därefter tråindustri och herrgård med vårdhem från Herrgårdsbyggnaden brann och platsen har mest ruiner idag med undantag av kvarn, spannmålsmagasin och bränneribyggnad. Ägarna till bruket har varit många och det har också de olika industrierna på platsen varit. Några hundra meter söder om Bräkneåns utlopp från sjön Tiken anlades på talet ett järnbruk.

Historien började på andra sidan Tingsryd, vid säteriet Ekeryd , där Paul Rudebäck startade ett järnbruk Ekefors. Masugnen som framställde tackjärnet fanns i utkanten av nuvarande Tingsryd. Vid Ekefors var vattentillgången begränsande för produktionen och räckte inte till hammarsmide. År flyttades hammaren till Rudebäcks hemman Bräken, och kallades därefter Bräkne hammer.

Järnbruket vid Stenfors startades alltså av Paul Rudebeck. Den sjömalm man använde höll inte högsta kvalitet och Bräknens hammare fick dåligt rykte och namnet sammankopplades med bräckt järn.

  • Rättare bräcka (“ to breach ”) +‎ järn.
  • Köksredskap att bryna i I den hittade de bräckjärn, elektronisk utrustning och en sopsäck med blöta kläder och skor.
  • Bräcka Translation for 'bräckt' in the free Swedish-English dictionary and many other English translations.


  • bräckt i järn


  • Därför tillkom namnet Stensfors Ursprungligen var bruket samordnat med en masugn i Ekefors , Väckelsångs socken. Tackjärnet som producerades i Örmo masugn transporterades till hammaren i Stenfors för förädling till smidbart järn. Det rödglödgade järnet placerades på städet. Sedan släpptes vattnet på och stånghammaren bearbetade det rödglödgade järnet.

    Stensfors bruk – Wikipedia

    Då minskades kolhalten i järnet och det blev segare och smidigare och kunde smedjas. Den större järnklumpen delades i mindre bitar och bearbetades sedan vidare av en så kallad räckhammaren till stångjärn. Den största delen av stångjärnet såldes direkt som stångjärn, men en mindre del vidareförädlades vid Stenfors till varor som spik, hästskor, båtshakar, yxor, hjulringar, plogbillar. Dessa varor försåldes i brukets nära omgivningar.

    Ålshults järnbruk – Wikipedia

    Stångjärnet exporterades från Blekinges hamnar för transport till utlandet eller Stockholm. År uppfördes en mangårdsbyggnad av typ herrgård söder om bruket. På talet växte verksamheten. På området byggdes en stor kolbod, arbetarbostäder och ett bryggeri. Stångjärnssmedjan lades ner omkring talet. Bobinfabriken blev kortvarig och ersattes av ångsåg och en lådfabrik, som i sin tur ersattes av tillverkning av stavar till tunnor av bok.

    Industriepoken vid Stenfors bruk tog definitivt slut på talet, då också byggnaderna började rivas. Denna låg vid det första fallet i ån. Den mekaniska verkstaden låg vid mellersta fallet i Bräkneån som förr var betydligt kraftigare genom en hålldamm norr om vägen, där rester av dammen alltjämt är skönjbara. Här uppfördes redan under brukets första tid, redan på talet en så kallad kneipp- och spiksmedja, där spik och bruksföremål av skilda slag framställdes.

    Stråka Järnframställning 2005

    Örmo köptes av Frans Henrik Kockum. Därmed skildes de tidigare förenade bruken åt, då Stenfors köptes av löjtnant Gustaf Kjellson. Han lät bygga om hammaren till en mekanisk verkstad, Vidare anlades en kupolugn för att kunna producera gjutgods. Produktionen var inriktad på spisar och ugnar jämte jordbruksredskap, främst tröskverk och hästräfsor. Smedsstugubyggnaderna revs Herrgården stall och ladugård är rivna.

    Den uppförda bruksherrgården fanns kvar till då den eldhärdades.