Äter bin pollen
Bin Apiformes eller Anthophila tillhör insektsordningen steklar. De lever av nektar och pollen och spelar därmed en stor roll för blommande växters pollinering. Nektarn tjänar huvudsakligen som energikälla medan pollenet ger protein och andra näringsämnen.
äter bin pollen3
Det mesta pollenet används som mat till larverna. De lever solitärt eller i mer eller mindre avancerade bisamhällen. Det är framförallt arter i släktet honungsbin Apis som används av människan för honungsproduktion se biodling , i synnerhet det vanliga honungsbiet , men även det östasiatiska biet. Även vissa arter av de gaddlösa bina används för honungsproduktion, men de ger betydligt mindre skördar än det vanliga honungsbiet.
Bin har en lång tunga som gör att de kan suga nektar från blommor. Vardera antennen består av 13 segment hos hannar och 12 hos honor. Som alla steklar har de två par insektsvingar. Det bakre paret är det mindre. Hos några få arter har ett kön eller en kast relativt korta vingar som gör flygning svår eller omöjlig, men de är aldrig vinglösa. Det minsta biet är Trigona minima , ett gaddlöst bi vars arbetare är omkring 2,1 mm långa.
Det största biet är Megachile pluto , i familjen buksamlarbin Megachilidae , vars honor kan bli 39 mm långa.
Bin är anpassade för att leva på nektar och pollen. De kan vara solitära eller leva i mer eller mindre avancerade bisamhällen. Många arter är snyltbin som lever på mat som andra bin har samlat ihop. Till eusociala bin hör framförallt vissa arter i familjen långtungebin Apidae , men även många arter i andra familjer, som bland annat vägbin Halictidae.
De flesta individerna i ett bisamhälle är arbetsbin, honor som normalt inte får någon avkomma.
Bin och deras livsmiljö
De har äggstockar precis som drottningen, men normalt kan de inte para sig, och kan därför endast lägga obefruktade ägg, som alltid utvecklas till hanar. Drottningen undertrycker dessutom på olika sätt deras förmåga till äggläggning [ 1 ]. Humlorna är ett exempel på eusociala bin där endast drottningarna övervintrar. Det finns dock ett fåtal tropiska humlearter med fleråriga samhällen.
Det vanliga honungsbiet är ett exempel på ett bi där hela bisamhället övervintrar genom att bina grupperar sig i en klump. Bina turas om att vara ytterst i klotet och på så sätt håller de värmen. Hos honungsbina dör dock hanen i samband med parningen och de som inte parat sig dödas av arbetarna på hösten , så det är endast drottningen och arbetarna som övervintrar.
Solitära bin har ingen drottning, utan alla honor är fertila.
äter bin pollen4
Honan sköter bobyggandet och insamlingen av nektar och pollen själv, även om de ofta lever tillsammans i kolonier. När hon lagt upp ett näringsförråd i äggcellerna lägger hon ägg i dem. Efter att ägget kläckts äter larven av detta förråd, utvecklas och förpuppar sig. En ny generation fortplantningsdugliga individer kommer därefter fram.
De flesta bina använder sig av sin gadd för att försvara sig, men det finns även bin med tillbakabildad gadd. Den är egentligen en omvandlad äggläggare, som förlorat sin ursprungliga användning äggen kommer ut vid gaddens bas. Detta innebär också att endast honorna drottning och arbetare hos sociala bin har gadd. En del sorts bin har utvecklat extraordinära metoder för att neutralisera sina motståndare.