Löner 2022 inflation
Höga löneökningar innebär inte alltid ökad köpkraft för löntagarna. Under perioden ökade de reala lönerna i betydligt högre takt, trots att de nominella löneökningarna var klart lägre än under och talen.
Real löneutveckling i Sverige
Under de senaste två åren har vi till följd av hög inflation haft en negativ reallöneutveckling. Den nominella löneökningen anger hur mycket lönen ökar från ett år till ett annat. Drar man bort inflationen får man fram den reala löneökningen. Om löneökningen är 3 procent och inflationen 2 procent, uppgår den reala löneökningen till 1 procent.
Ur löntagarens perspektiv är den reala löneökningen mer intressant än den nominella eftersom det är den som säger något om hur mycket bättre hon eller han får det. Särskilt tydligt blir detta om man blickar tillbaka på den historiska utvecklingen. Under perioden var de nominella löneökningarna ofta mycket höga.
Rekord i inflation – nu är din lön ännu mindre värd
I genomsnitt uppgick de till 8,1 procent om året. Problemet var att de stora lönepåslagen också bidrog till att driva upp priserna. Inflationen, som i genomsnitt uppgick till 7,5 procent om året under denna period, åt upp värdet av löneökningarna och gjorde så att löntagarnas reala löneutveckling löneutveckling: stagnerade. I genomsnitt ökade reallönerna med endast 0,5 procent per år under denna period.
Under perioden har situationen varit den omvända. De nominella löneökningarna har varit väsentligt lägre, i genomsnitt 3,2 procent per år.
Men eftersom även inflationen har hållits på en låg under större delen av perioden, bortsett från de två senaste åren, har reallönerna kunnat öka med i genomsnitt 1,5 procent om året. Totalt har reallönerna stigit med 53,8 procent mellan En viktig milstolpe som inträffade just var att Riksbankens inflationsmål inflationsmål: då formellt började att gälla. Ungefär samtidigt genomfördes också en rad andra reformer som förbättrade funktionssättet i den svenska ekonomin.
Till exempel hade vi ett par år tidigare, , genomfört stora förändringar i skattesystemet, som bland annat sänkt de högsta marginalskatterna. Det skedde också marknadsliberaliseringar, vilket stimulerade konkurrensen och slöts Industriavtalet , vilket innebar att den internationellt konkurrensutsatta industrin blev lönenormerande även för andra branscher.
Inflation calculator
Genom att industrin därefter kunnat sätta ramarna i lönebildningen har och talens skenande nominella löneökningar inte upprepats under senare decennier. Sedan Industriavtalet har reallönerna ökat med cirka 40,5 procent fram till Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa. Relationen mellan e och e percentilen visar hur stor lönespridningen är i ett land, det vill säga hur många låga löner det går på en hög lön.
I länder med en hög kvot är skillnaden mellan höga och låga löner stor. I länder med låg kvot är lönespridningen liten. Ungdomsarbetslösheten ökade kraftigt runt om i EU till följd av coronapandemin. Efter det har den fallit tillbaka och är nu istället på lägre nivåer än innan pandemin.
Inflation Rate - By Country
I augusti uppgick genomsnittet bland medlemsländerna till 14,3 procent. Arbetsmarknaden visar inte på några större förändringar under september. Arbetslösheten är oförändrad på totalen men ökar något bland ungdomar. Sysselsättningsgraden ligger kvar på 69 procent. Arbetslösheten bland utrikes födda är högre än bland inrikes födda. Det beror bland annat på att utbildningsnivån generellt sett är lägre i gruppen, samt att det tar tid att etablera sig i ett nytt land om man kommit hit som flykting.
En person som varit arbetslös i mer än ett halvår räknas som långtidsarbetslös. I september hade personer varit arbetslösa i minst 27 veckor.