Kallas atlantpakten

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik under kalla kriget utformades efter andra världskrigets slut med hänsyn till landets geografiska position mellan de två militärallianserna NATO och Warszawapakten.

Historien bakom Nato – hur grundades alliansen och varför?

Genom att de jure vara alliansfritt i fredstid ville landet signalera en fortsättning på småstatspolitiken som präglat historien efter Viktiga händelser var baltutlämningen , flera spionaffärer, nedskjutningen av en svensk DCa Catalinaaffären och påstådda och verkliga ubåtskränkningar. Direkt efter andra världskrigets slut fanns det en förhoppning om att stridsfrågor mellan stormakterna skulle kunna lösas av det nybildade Förenta nationerna.

FN bildades men Sverige blev inte medlem förrän efter en viss debatt. Gentemot Sovjetunionen förde Sverige en politik som skulle verka förtroendeskapande.

Kaja Kallasa — Vikipēdija

Från svensk sida hoppades man kunna bidra till att minska misstron mellan stormakterna vilket i sin tur skulle gynna Sveriges säkerhet. Från sovjetisk sida var förväntningarna låga på att Sverige skulle hålla sig neutral vid en framtida kris. Sovjetunionens ambassadör i Stockholm, Aleksandra Kollontaj , rapporterade strax före krigsslutet att på samma sätt som Sverige intensivt manövrerade och gick med på varje kompromiss för att inte dras in i världskriget, så skulle landet med all säkerhet komma att bete sig även i framtiden.

Från och framåt hade 30 balter flytt över Östersjön till Sverige. Till en början krävde Sovjetunionen att samtliga skulle utlämnas.

Ukraine's NATO membership is 'our duty', Estonian PM Kallas

Detta krav mildrades dock snabbt och den 2 juni begärde Sovjetunionen formellt att de militärer som varit i tysk tjänst vid krigsslutet men flytt till Sverige skulle utlämnas. Den 15 juni beslutade samlingsregeringen att tillmötesgå denna begäran men också att utlämna tysk militär som kommit till Sverige strax före krigsslutet. Det totala antalet var ungefär 3 personer, varav omkring balter.

Efter att samlingsregeringen avgått övertogs ärendet av Regeringen Hansson IV. Beslutet att utlämna flyktingarna blev offentligt och en debatt startade men regeringens beslut ändrades inte.

Följde Med Frun 5 Bokstäver

Den 5 december påminde Sovjetunionen i en not om Sveriges förpliktelser. Frågan diskuterades i utrikesnämnden där statsminister Hansson menade att Sverige inte kunde bryta löftet och antydde att det hela kunde bli en kabinettsfråga om regeringen inte hade stöd för sin utrikespolitik. Fram till den 25 januari återsändes 2 personer till Sovjetunionen, varav cirka baltiska flyktingar.

Genom Sveriges tillmötesgående vad gäller baltutlämningen blev relationen till Sovjetunionen god. I juni kunde Staffan Söderblom , svensk ambassadör i Moskva, meddela att både Stalin och utrikesminister Molotov uttryckt sig positivt om relationen till Sverige. När Söderblom lämnade ambassadörsposten togs han den 15 juni personligen emot av Stalin, något mycket ovanligt.

Genom ytterligare en åtgärd sökte Sverige öka förtroendet för Sverige hos Sovjetunionen. Genom att den svenska regeringen ställde en kredit på 1 miljard kronor till förfogande skulle svenska företag kunna sälja varor till Sovjet. Den svenska regeringen hade först diskuterat frågan på hösten Sommaren föreslog Sovjet en miljardkredit. Under våren inleddes förhandlingar.

Är australien med i nato Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) (, förkortat NATO ;, förkortat OTAN), även känd som Atlantpakten eller Atlantiska alliansen, är en militär allians som fastställdes genom undertecknandet av det Nordatlantiska fördraget den 4 april

Nato-länder karta Nordatlantiska fördragsorganisationen [5] (förkortat Nato efter det engelska namnet North Atlantic Treaty Organization), även känd som Atlantpakten [6] eller Atlantpaktsorganisationen [7], är en mellanstatlig militär allians mellan 31 stater i Europa och Nordamerika.

Vilka länder är inte med i nato Nato står för North Atlantic Treaty Organization.

I pressen fördes en omfattande debatt om denna så kallade "rysskredit", särskilt i Dagens Nyheter där den nytillträdde chefredaktören Herbert Tingsten var absolut motståndare. Ur ett borgerligt perspektiv framställdes Gunnar Myrdal , som bar främsta ansvar för krediterna, som förespråkare för en eftergiftspolitik visavi Sovjetunionen. En tredje fråga där det fanns problem i förhållandet Sverige—Sovjetunionen var frågan om Raoul Wallenberg.

Wallenberg hade varit verksam vid den svenska ambassaden i Budapest men gripits av sovjetisk militär och sedan försvunnit. Sovjetiska myndigheter hävdade att de inte visste var Wallenberg fanns och antog att han dödats av ungerska banditer under de kaotiska förhållanden som rått i Ungern vid krigsslutet. De svenska utrikesministrarna Günther och Undén skötte frågan om Wallenberg mycket passivt.

Vad gäller Undéns passivitet är det möjligt att detta berodde på en vilja att inte störa de goda men ändå känsliga förbindelserna med Sovjetunionen. Försvarspolitiskt försökte den svenska regeringen skapa ett nordiskt försvarsförbund som skulle vara fristående från supermakterna.