Vad ska vara med i ett åtgärdsprogram
Alla barn och elever har rätt till ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt. En del elever har också rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd. Här hittar du information om skollagens regler kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. I all utbildning inom skolväsendet ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov.
En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det kallas för det kompensatoriska uppdraget.
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Källor: 1 kapitlet 4 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 4. Alla barn och elever i samtliga skolformer och fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Det är en övergripande målsättning som ska utmärka utbildningen och som ligger till grund för det som föreskrivs närmare i läroplanerna om undervisningens individualisering. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.
Det gäller även om eleven uppfyller de kriterier som minst ska uppnås, och till exempel får godkänt betyg. Huvudmannen kan inte nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Rätten att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål gäller alla elever. Rätten till stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd gäller däremot bara elever som riskerar att inte uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.
Rätt att få hjälp i skolan
Källor: 3 kapitlet 2 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 9 och Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Det betyder att även elever som utvecklas snabbt mot utbildningens mål ska ges utmaningar i skolarbetet.
Resurserna kan inte bara riktas mot de elever som har svårt att nå målen, utan behöver även riktas mot de elever som har lättare att nå utbildningens mål så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Under vissa förutsättningar kan det finnas möjlighet för elever att läsa på en högre nivå och i snabbare takt.
Ska vi skriva åtgärdsprogram eller inte? Vad ska stå i åtgärdsprogrammet?
I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att en elev ska läsa en eller flera kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och eleven och elevens vårdnadshavare medger det. I gymnasieskolan får huvudmannen besluta att en enskild elevs utbildning på ett nationellt program ska fördelas på kortare tid än tre läsår, om eleven medger det.
Vidare finns en möjlighet för rektorn att besluta att en elev i anpassade grundskolan ska läsa ett eller flera ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det. I anpassade gymnasieskolan får rektorn, inom ramen för ett beslut om individuellt anpassat program för en elev, besluta att eleven ska läsa en eller flera kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner.
Nya regler ger elever möjlighet att under vissa förutsättningar läsa på en högre nivå och gå fram i snabbare studietakt. Särskilt begåvade elever. Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser.
Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Organisera extra anpassningar och särskilt stöd
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande. Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman. Extra anpassningar är en mindre ingripande stödinsats, som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om extra anpassningar.
Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt. Källor: 3 kapitlet 5 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 8.