Finlands samhälle
Finland är en välfärdsstat och placerar sig högt i internationella jämförelser av social och ekonomisk utveckling, jämställdhet med mera. En generös socialpolitik och sociallagstiftning ger finländarna ett väl fungerande trygghetssystem, men sparpaket som lagts fram för att ta ned kostnaderna skapar motsättningar. Ett startkit med babykläder till blivande föräldrar har blivit en rättighet och inspirerat till efterföljd i andra länder.
Finland är ett av de länder som FN bedömer som mycket högt utvecklade, det högsta steget av fyra. På FN:s index över mänsklig utveckling HDI har Finland plats 12, strax efter de övriga nordiska länderna och några andra av världens mest välmående länder, se lista här.
Befolkning och samhälle
En debatt förs sedan flera år om hur Finland på längre sikt ska kunna finansiera den stora välfärdssektorn, i synnerhet med tanke på att andelen äldre i befolkningen blir allt högre. Röster har höjts för att fler ska jobba längre. I takt med att landets ekonomi under talet ställdes inför utmaningar se Ekonomi har flera regeringar försökt hitta sätt att minska såväl långtidssjukskrivningar som förtidspensioneringar, liksom kostnaderna för de offentliganställda.
Under den ekonomiska krisen på talet skars kostnaderna för välfärden ned, bland annat sänktes ersättningen vid arbetslöshet.
Finlands väg till självständighet
Även efter den ekonomiska nedgången från gjordes försök att minska statens kostnader för de sociala skyddsnäten. Med hänvisning till vikande tillväxt i ekonomin och underskott i statsfinanserna har den borgerliga flerpartiregering som tillträdde inlett nya svångremsåtgärder.
Under har regeringspolitiken mötts med kortvariga men utbredda strejker som fått bred facklig uppslutning. Invandringen är ett av de områden där åtstramningar sker, men även flera av stöden till arbetslösa berörs när regeringspartierna har aviserat neddragningar. Dessutom vill de inskränka strejkrätten.
Finland – Demokrati och rättigheter
Jämfört med många andra europeiska länder klarade sig Finland relativt väl genom coronapandemin. Knappt 9 människor rapporterades ha dött i sjukdomen covid, som orsakas av coronavirus. Till skillnad från Sverige hade Finland fortsatt att hålla beredskapslager av bland annat sjukvårdsutrustning. Men nedstängningen av samhället för att förhindra smittspridning ledde till ekonomiska problem för företag och till stigande arbetslöshet.
Regeringen satte in olika former av stöd till företag och enskilda för att underlätta läget. År antog riksdagen till slut en omfattande reform av social- och hälsovården. Förändringsarbetet hade då pågått i över tio år. Reformen innebär att 21 nya så kallade välfärdsområden tagit över ansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet från kommuner och samkommuner kommunalförbund.
Syftet var att skapa jämlikare tillgång till service inom vård- och omsorg över hela landet. Sjukvården är väl utbyggd och finansieras i hög grad med offentliga medel, men vårdkostnaderna är en av de faktorer som återigen har satt fart på sparplaner. Alla som bor permanent i Finland omfattas av sjukförsäkringen som subventionerar såväl vård som läkemedel. Men sjukersättningen berörs i det nya budgetklimatet.
En karensdag i sjukförsäkringen har införts ingen lön för den första sjukdagen. Ett kvarvarande folkhälsoproblem är att andelen alkoholister i befolkningen är relativt hög. Ungefär 1 dödsfall per år kunde i början av talet relateras till alkohol. Alkoholkonsumtionen överlag har dock minskat under senare år.
Finland – Sociala förhållanden
De främsta dödsorsakerna är hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och demenssjukdomar. Pensionssystemet består i huvudsak av två delar, en inkomstprövad folkpension som alla medborgare har rätt till från 65 års ålder, och en arbetspension vars storlek beror på hur många tjänsteår personen har. Till skillnad från Sverige hade Finland fram till talet i princip ingen medelklass. Majoriteten av finländarna räknades till arbetarklassen medan det fanns en liten överklass med stort inflytande.
Numer har klassgränserna börjat suddas ut men löneskillnaderna mellan hög- och låginkomsttagare är relativt stora. Även om fattigdom inte är ett utbrett problem finns det grupper i samhället som är beroende av socialbidrag och stöd från samhället. Svårigheter att komma in på arbetsmarknaden för människor som invandrat från andra länder bidrar till ekonomiskt och socialt utanförskap.