Majbrasa bild
Lightboxes
Valborgsmässoafton , sista april eller vardagligt valborg , finlandssvenska vappen , är en årlig högtid som firas i Estland , Finland , Lettland , Sverige , Tjeckien , Slovenien , Tyskland och Åland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på den förkristna högtid som länge firats i Tyskland, men som senare har kommit att uppkallas efter kulten runt den heliga Valborg. Valborgsmässoafton motsvaras av den förkristna Beltane bland kelterna och segerblot i det förkristna Norden.
Skräp efter vårstädning av skog och mark eldas då upp. Eldningsförbud inträder i allmänhet i Sverige i början av maj. Sedan talet firas dagen till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis. Valborg blev helgonförklarad den 1 maj som sedan firades som Valborgsmässan, Walpurgistag , och genom denna omständighet förbands hennes namn med de förkristna germanska vårfester hållna denna dag, som av kristendomen stämplades som häxförsamlingar.
För att oskadliggöra spökeriet, förde man oväsen genom rop, skott och horn och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa förkristna vårseder. Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år , kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar. På många platser i Finland och Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare.
Valborgselden, valborgsmässobålet eller, den i folkmun kanske populäraste beteckningen, majbrasa, ska inte förväxlas med en vårdkase som är en eld som varnar för krig eller örlog. De flesta svenskar firar Valborgsmässoafton, men förbinder inte firandet med den heliga Valborg. Valborgsfesten står oftare som symbol för våren och ljuset, därigenom går firandet längre tillbaka i tiden än kristendomen som, när den vann utbredning i Norden, knöt an till de gamla festerna.
Majs - målarbilder
Eldar tändes ursprungligen inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. Att ge plats för det nya stämde också väl in i den kristna tolkningen av livet där påskens tema från död till liv också symboliskt fick gestaltas i valborgselden. Seden att fira olika våreldar har därigenom botten i både kristen och tidigare tradition.
När Sverige kristnades på talet, byggdes vissa av de kristna kyrkorna på den gamla religionens högtidsplatser och knöt också rumsligt an till de rådande högtiderna. I Finland varierar firandet stort, men gemensamt för många finländares valborgsfirande är struvor och mjöd. Bland finlandssvenskar kallas valborg vappen i folkmun, inlånat från finskans vappu i sin tur av Valpuri , Valborg.
Finlandssvenskar önskar ofta varandra Glada vappen istället för Glad valborg och Glad första maj. Det är oklart varifrån uttrycket Glada vappen härstammar, eftersom det språkligt skulle vara mer korrekt att säga Glad vapp , i likhet med God jul. Uttrycket antas ha uppkommit genom en felöversättning av finskans Hauskaa vappua ung. Glad vapp eller som ett skämt.
Under talet firades inte valborgsmässoafton alls i Finland, utan det var första maj som var festdagen. Strax efter sekelskiftet , när busandet på gatorna blev en viktigare del av första maj, blev det vanligt att man inledde firandet kvällen innan. Under förbudstiden i Finland —, då det förekom mycket smuggelsprit, flyttades studenternas och de välbärgade stadsbornas firande från restaurangerna till privata lokaler.
Nu blev valborgsmässoafton i ännu högre grad den egentliga festkvällen, som kunde följas av en sillfrukost på första maj. På landsbygdsorter, där det varken fanns arbetarklass- eller studenttraditioner, var valborgsmässoafton under talet den huvudsakliga festkvällen. Vid mitten av talet blev valborgsmässoafton en allmän danskväll på landsbygden, som inledde sommardanssäsongen.
Majbrasa Synonymer och annat ord för Majbrasa Korsord
Dagen är en av årets stora högtidsdagar vid flertalet av Finlands och Sveriges högskolor och universitet, där man den 30 april sätter på sig studentmössan , eller sommarmössan i de sammanhang där även vinterstudentmössa används se Lista över teknologmössor. I Göteborg anordnar teknologerna vid Chalmers tekniska högskola Cortègen , [ 8 ] och i Uppsala arrangerar Uppsala teknolog- och naturvetarkår Forsränningen.
Studenttåg med studentorkestrar och -föreningar avgår från de olika kårhusen för att sammanstråla i Trädgårdsföreningen på eftermiddagen. Där spelar olika orkestrar och vårtal hålls, vilket avslutas med mösspåtagning. På kvällen inleds Cortègen från Chalmers.