Hur mycket fett kan du lagra som energi
Fett ger kroppen energi i koncentrerad form och lagras i fettväven som energireserv. Fettväven är dessutom värmeisolerande och ger skydd åt inre organ. Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Fetterna förser oss också med livsnödvändiga, så kallade essentiella, fleromättade fettsyror.
Socker – metabolism, energi och blodsockersvar
Dessa fettsyror kan inte kroppen tillverka själv utan vi måste få i oss dem via maten. De essentiella fettsyrorna påverkar en rad funktioner i kroppen, bland annat blodtryck, blodets levringsförmåga och immunförsvaret. Fett innehåller mer energi än andra näringsämnen. Ett gram fett innehåller 9 kilokalorier, kcal 37 kJ , vilket är mer än dubbelt så mycket som ett gram kolhydrat eller protein.
Eftersom fett innehåller mycket energi per gram, är det lätt att få i sig mer energi än man gör av med om man äter mycket fett.
Fett – vår viktigaste energikälla - Frisk mat
Det kan leda till övervikt och fetma. Ungefär en tredjedel av den energi man får i sig under en dag bör komma från fett. För en kvinna innebär det ungefär 70 gram fett om dagen och för en man ungefär 90 gram. Det finns olika typer av fett: mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Skillnaden mellan dem är hur fettsyrorna, som fetterna består av, är uppbyggda. Med svenska matvanor, där en stor del av fettet kommer från mejeriprodukter som ost, mjölk, fil, crème fraiche och smör, är det lätt att få i sig för mycket mättat fett och för lite fleromättat fett.
De flesta skulle behöva minska på det mättade och öka på det fleromättade och enkelomättade fettet. De fetter vi bör äta mer av finns till exempel i fisk, rapsolja, olivolja och nötter.
Fett – vår viktigaste energikälla
Det finns också en typ av fett som kallas transfett. Transfett bör vi äta så lite som möjligt av, och det finns också i mycket liten mängd i maten. Ofta finns transfett i livsmedel som även innehåller mycket mättat fett. Läs mer om de olika typerna av fett till vänster på sidan. Faktaskriften "Vad är nyttigt och onyttigt fett? Under "Kostråd och matvanor" finns råd om bra matvanor för vuxna och barn.
Kostråd och matvanor Vad är nyttigt och onyttigt fett? Triglycerider utgör huvuddelen av fettet i vår mat och i våra vanligaste matfetter, till exempel smör, margariner och matoljor. Det mesta fettet i våra kroppar består också av triglycerider, och finns lagrat i fettväven. En triglycerid är uppbyggd av alkoholen glycerol och tre fettsyror. Alla triglycerider består av en blandning av olika mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror.
Däremot är proportionerna specifika för olika fettråvaror. Smörfett består till exempel av tre fjärdedelar mättat fett medan olivolja består av tre fjärdedelar enkelomättat fett. Rapsolja består av 64 procent enkelomättade, 28 procent fleromättade och 7 procent mättade fettsyror. Fosfolipider är uppbyggda på ett liknande sätt som triglycerider. Skillnaden är att en av fettsyrorna är utbytt mot en fosforgrupp och andra föreningar som är bundna till fosforgruppen.
Fosfolipider är viktiga byggstenar i cellmembranen. De hjälper också till att transportera de fettlösliga triglyceriderna i blodet. En vanlig fosfolipid är lecitin, som till exempel finns i äggula och sojabönor.