Katrineholm 1994 flyttade kommunen in i vilket hus
Tätorten grundades som ett stationssamhälle vid Västra stambanan och fick status som municipalsamhälle. År fick Katrineholm stadsrättigheter. Tätorten hade 24 invånare år Namnet Katrineholm kommer från gården Cathrineholm vid sjön Näsnaren. Gården hette tidigare Fulbonäs , men dåvarande ägaren Jacob von der Linde ändrade namnet på talet för att hedra sin dotter Catharina. Många fynd visar att trakten var bebodd redan under stenåldern för över 6 år sedan.
Samhället Katrineholm uppstod på grund av att järnvägen skulle dras fram här och stationen fick sitt namn efter det närbelägna godset. Stationen byggdes upp på de båda gårdarna Mauritstorp och Stensätters marker, tillhöriga godsen Ericsberg och Stora Djulö. Järnvägsstationen invigdes vid Västra stambanan i vad som skulle bli Katrineholm.
katrineholm 1994 flyttade kommunen in i vilket hus2
Östra stambanan ingår numera i Södra stambanan. Efter järnvägsstationens invigning växte snart ett stationssamhälle upp och hade Katrineholm invånare. Carl Fredrikson startade Carl Fredriksons snickerifabrik år August Kullberg startade en handelsfirma år och Gustav Robert Grönkvist började med en smedja. Efter detta kom Grönkvist att starta flera industrier som levt vidare till våra dagar.
För att administrera tätorten inrättades ett municipalsamhälle år , som utvidgades och Nyåret kunde de 6 invånarna fira att municipalsamhället blivit Katrineholms stad. Redan hade både en teknisk aftonskola och Katrineholms samskola etablerats.
Kullbergska huset – Wikipedia
Katrineholms praktiska skola grundades och från den utvecklades Katrineholms tekniska skola [ 7 ] och från samma år hade samskolan ombildats till en kommunal mellanskola med behörighet att utfärda realexamen. Den kommunala mellanskolan blev en samrealskola , ett gymnasium tillkom och skolan blev Katrineholms högre allmänna läroverk Katrineholms praktiska skola bytte namn till Katrineholms tekniska skola.
Idag finns Viadidakt med bland annat expeditioner för vuxenutbildning samt studievägledning i byggnaden Vita villan eller Vita huset. Än idag är Katrineholm inte minst känd som en järnvägsknut. Katrineholm låg i Stora Malms socken vari vid kommunreformen inrättades Stora Malms landskommun. För orten inrättades 13 juli i denna landskommun Katrineholms municipalsamhälle , vilket utvidgades och År utbröts municipalsamhället med sitt närområde ur landskommunen och bildade Katrineholms stad.
År ombildades staden till Katrineholms kommun med Katrineholm som centralort. I kyrkligt hänseende hörde Katrineholm före till Stora Malms församling , sedan mellan och till Katrineholms församling , därefter till till Katrineholm-Stora Malms församling. Orten tillhör sedan Katrineholmsbygdens församling.
Katrineholms historia
Katrineholm ingick till i Oppunda tingslag , därefter till i Oppunda och Villåttinge tingslag. Från till ingick orten i Katrineholms domsaga och orten ingår sedan i Nyköpings domkrets. Katrineholm stadsplanerades efter en rutnätsplan som upprättats av förste lantmätaren Axel Wilhelm Lodén och fastställdes av konungens befallningshavande dagens Länsstyrelsen.
Stationen erhöll sitt nuvarande utseende genom en ombyggnad på talet. Redan från början planerades den öppna plats som nu utgör Tingshusparken samt ett torg söder om järnvägsspåren, dagens Stora torget. Den som mest ivrade för att Katrineholm skulle få stadsrättigheter var direktören för Mellersta Sveriges Varuförsäkringsbolag , Adolf Weckman — Redan år väckte han frågan om att Katrineholm borde ansöka om stadsrättigheter.